Binge drinking, på svenska ofta kallat intensivkonsumtion eller berusningsdrickande, innebär att dricka en stor mängd alkohol under kort tid. Den här typen av drickande kan leda till en rad negativa konsekvenser, både på kort och lång sikt.
På kort sikt kan berusningsdrickande försämra omdöme och koordination, och öka risken för olyckor och skador. Det kan också ge blackouts och minnesluckor, samt öka risken för alkoholförgiftning.
På lång sikt kan det leda till en rad hälsoproblem, bland annat leverskador, högt blodtryck och ökad risk för vissa cancerformer. Det kan också leda till beroende och alkoholism, liksom till en rad sociala och psykologiska problem.
Två definitioner – och därför stämmer siffrorna sällan överens
Det finns ingen enda definition av binge drinking, och det är huvudskälet till att uppgifter från olika källor skiljer sig så kraftigt åt:
- Amerikanska NIAAA definierar det som ett drickande som får promillen att nå 0,08 g/dl – i praktiken ungefär 5 glas för män eller 4 för kvinnor, på omkring 2 timmar.
- Världshälsoorganisationen (WHO) mäter i stället heavy episodic drinking: minst 60 gram ren alkohol vid minst ett tillfälle under de senaste 30 dagarna. Det motsvarar ungefär fem standardglas à 12 g – men räknat en gång i månaden, inte en gång på en kväll.
De två måtten mäter olika saker, så en siffra från den ena källan ska aldrig ställas mot en siffra från den andra. Alla siffror nedan följer WHO:s mått.
Hur vanligt är det?
WHO:s globala rapport, publicerad 2024 med 2019 års data, ger två siffror – och skillnaden mellan dem ligger helt i nämnaren:
- 17 % av alla från 15 år och uppåt hade druckit sig berusade vid minst ett tillfälle den senaste månaden. Det är ungefär var sjätte vuxen, nykterister inräknade.
- 38 % av dem som dricker alkohol hade gjort det. Räknar man bara dem som dricker över huvud taget är det snarare två av fem.
Båda måtten skiljer sig kraftigt mellan könen: 10 % av kvinnorna mot 24 % av männen i hela befolkningen, eller 27 % mot 45 % om man bara räknar dem som dricker.
Mönstret ser inte ut som man kanske föreställer sig. WHO finner de högsta nivåerna i Central- och Nordeuropa, tillsammans med delar av Afrika, Australasien och Sydamerika. Åldersstandardiserad förekomst i hela befolkningen 15+, 2019:
| Land | Berusningsdrickande, 15+ |
|---|---|
| Luxemburg | 48,5 % |
| Irland | 45,7 % |
| Sydkorea | 45,3 % |
| Rumänien | 42,1 % |
| Tjeckien | 40,7 % |
| Finland | 40,2 % |
| Sverige | 32,5 % |
| Norge | 32,2 % |
| Belarus | 27,8 % |
| Ryssland | 19,9 % |
Siffran har knappt rört sig på två decennier. Mellan 2010 och 2019 var den globala minskningen 3,4 % i relativa tal, och WHO konstaterar att det frivilliga målet om en tioprocentig minskning till 2025 inte kommer att nås – varken globalt eller i någon region – med nuvarande utveckling.
Sverige
32,5 % av alla från 15 år och uppåt i Sverige hade druckit sig berusade vid minst ett tillfälle den senaste månaden. Det är inte den låga nivå Sveriges rykte kan ge intryck av: den ligger över Belarus, och långt över Ryssland.
Skillnaden mellan könen är stor – 44,2 % av männen mot 20,3 % av kvinnorna.
Norge
Norge ligger på 32,2 %, statistiskt sett i nivå med Sverige; konfidensintervallen för de två överlappar nästan helt, så det finns inget som skiljer dem åt.
Finland
Finland sticker ut i Norden med 40,2 %, i samma skikt som Tjeckien och Rumänien och bland de högsta i världen. Berusningsdrickande har länge betraktats som ett folkhälsoproblem där.
Vad gör fem glas med promillen?
Vilken promille fem glas ger beror på kroppsvikt, kön och hur snabbt du dricker, men den hamnar oftast runt 0,8 ‰ (0,08 %) eller däröver.
Det är den lagliga gränsen för rattfylleri i många länder – i Sverige går gränsen betydligt lägre, vid 0,2 ‰ – och vid den nivån är omdöme och koordination mätbart försämrade, med motsvarande högre risk för olyckor och skador. Alkoholtoleransen skiljer sig dessutom från person till person, och både mediciner och sjukdomar påverkar resultatet.
Poängen med allt det här är att vara medveten om sina egna vanor. Om du eller någon i din närhet kämpar med berusningsdrickande eller beroende finns det gott om hjälp att få – sök professionell hjälp och stödgrupper.
Källor: WHO:s Global status report on alcohol and health and treatment of substance use disorders (2024), avsnitt 2.1.5 och statistikbilagans tabell A2.1.4, med 2019 års data; samma indikator hålls uppdaterad i WHO Global Health Observatory. Definitionerna kommer från NIAAA:s ordlista. Landssiffrorna är åldersstandardiserade och har nykterister inräknade i nämnaren.